Ängssvingel

Festuca pratensis Familj: Poaceae

Inledning 

Svinglar - från tyskans Schwingel (svindel). Ängssvingel är en mycket vanlig gräsart, med stor utbredning i hela landet. 

Hur ser den ut?

Ängssvingel är ett medelstort flerårigt, löst tuvat vippgräs, vars höjd varierar mycket, mellan tre dm och en meter. Även storlek på vippan och bladen varierar, alltefter bördighet och tillgång på sol/skugga. Bladen är mörkgröna och tydligt bredare än strået, dess bladbas kal och sluter sig väl runt stjälken. Arten blommar i juni-juli. Vippan har grön/rödaktig färg med få styva grenar. Småaxen saknar borst, och är stora, med mellan fem och tio blommor. Blomställningen består av småax, som sitter (sammansatt) i en klase med hårfina agnar. Som odlad blir den lätt osmaklig för djur (får) både i bete och vinterfoder. Ingen långliggande vall pga svag återväxt.

Var finns den?

Svingel är ett stort släkte, med över 300 arter över hela världen. Rödsvingel är den mest utbredda. Ängssvingel odlas ofta som vallgräs och den påträffas vanligen på kulturmark, i ängar, vägkanter och vid gårdar, och är ett vanligt ängsgräs på torr, väldränerad mark. Den är också ett bra fodergräs för fleråriga vallar på god lermylla. I Sverige förekommer den upp till polcirkeln. 

Kan förväxlas med?

Andra svingelarter, (som är ett stort släkte med stor variation), och vippgräs. Även likhet med en del lostaarter (framförallt luddlosta). 

 

Snärp:   Mycket kort, ca 1 mm, avhugget.

Bladöron: Små, utan hår.

Knoppläge: Bladskiva i rullat knoppläge.

Bladslida:  Öppen, trind, glatt bladslida utan hår.

Bladskiva:  Ljusgröna blad utan hår. Översidan tydligt ribbad, undersidan blank. Sträv längs hela bladkanten

Blomställning:  Nedhängande smal vippa som endast är öppen under blomningen. 6-10 blommiga stora småax utan eller med enstaka korta agnborst.

Beskrivning: Högt, ganska kraftigt tuvbildande flerårigt gräs. Odlas.

Copyright © Bayer AG
Copyright © Bayer AG