Storven

Latin: Agrostis gigantea Familj: Gräs, Poaceae 

Inledning

Flerårig. Blommar i juli till augusti. Sprids och förökas främst med jordstammar men även med frö, som kan gro hela vunder hela säsongen. Fröna kan gro under lång tid, i odlad jord är längre än fem år. 

Hur ser det ut?

Tidiga stadier: De kala, vanligen sträva, bladen är 4–10 mm breda. Bladöron saknas. Snärpen är 2–5 mm långa och utdraget avsmalnande, ibland något fransiga. Fullbildad: Svagt tuvat gräs, 40–100 cm högt, med bladbärande strån. De enblommiga småaxen är 2–3 mm långa. De sitter i svagt violetta vippor med sträva grenar. Rotsystem: Krypande jordstammar med långa, relativt tunna, underjordiska utlöpare (rhizomer). Nya, ovanjordiska skott skjuter upp från rhizomerna. 

Var finns det?

Kan hittas i hela landet. Vanligast på vallar. Trivs bäst på fuktiga, näringsfattiga, lätta mineraljordar samt på mulljordar, och upplevs som starkt konkurrerande och svårbekämpad i vårspannmål på mulljordar.

Kan förväxlas med

- Kvickrot, (som har bladöron, och håriga bladslidor) och åkerven, som har mycket långa borst (10 mm) på småaxen.

- Även övriga ven-arter. 

 

Snärp: Mycket lång, upp till 6 mm. Avhugget och sågtandat.
Bladöron: Finns ej.
Knoppläge: Bladskiva i rullat knoppläge.
Bladslida: Öppen, rund, glatt bladslida.
Bladskiva: Mattgröna breda blad med tydliga bladlister. Utan hår.
Blomställning: Stor yvig vippa med många enblommiga småax utan agnborst.
Beskrivning: Högt flerårigt tuvbildande gräs med korta utlöpare. Växer på näringsrik jord, betesmarker och i vägkanter.

Copyright © Bayer AG
Copyright © Bayer AG