Rödsvingel

Festuca rubra Familj poaceae 

Inledning

Finns flera underarter och utseendet varierar mycket från sort och exemplar samt även beroende på var det växer. Vanlig rödsvingel är den helt dominerande i hela Norden. Namnet svinglar kommer från tyskans Schwingel (svindel) och röd syftar på vippans färg vid blomning.

Hur ser det ut?

Ett fält av blommande rödsvingel kan ge en svindlade känsla - som ett ljusrött hav! Den blommar mellan juni och juli med en 5 till 15 cm lång rödaktig vippa. Höjden kan variera kraftigt mellan 25 och 80 cm, men den får ändå anses ganska lätt att känna igen på dess fina, smala, nålliknande blad, och senare dess röda plym. Det är den vanligaste bland svinglar och en av våra mest värdefulla gräsarter pga dess tolerans mot torka, sol och värme.

Var finns det?

Svingel är ett stort släkte, med över 300 arter över hela världen. Det är ett av våra vanligaste gräsarter och allmän i hela landet, särskilt på torra, lätta jordar. Det hittas ofta på åker- och vägkanter, ängar samt skräp- och ruderatmarker. Finns både vild och odlad. Används flitigt som betes- och grönytegräs i torra lägen. Rödsvingel är den mest utbredda av svinglarna.

Kan förväxlas med

Flera andra svingelarter, (som är ett stort släkte med stor variation) tex råttsvingel och ekorrsvingel, och olika vippgräs. Även likhet med en del lostaarter (framförallt luddlosta).

 

Snärp: Mycket kort, trubbig, svår att urskilja.

Bladöron: Finns ej.

Knoppläge: Bladskiva i vikt knoppläge.

Bladslida: Rund bladslida, äldre bladslidor öppna, lätt hårig.

Bladskiva:  Trådformade, mjuka rotblad. Stråbladet platt.

Blomställning:  Öppen, ofta med ensidig topp med 4-7 blommiga rödaktiga småax med korta agnborst.

Beskrivning: Mattbildande flerårigt gräs med utlöpare. Odlas.

   
Copyright © Bayer AG
Copyright © Bayer AG